Rädd för att vara ensam

När jag själv var i tonårsåldern så var det en period i mitt liv då jag var rädd för att bli utanför. Det var viktigt för mig att känna att jag hade vänner omkring mig, om än ytliga relationer.
Ibland var detta så viktigt för mig att jag till och med struntade i mina egna värderingar och klev också utanför mitt egentliga sätt att vara. – Den jag helst ville vara. – Den jag var när jag var hemma, alltså den jag är när jag är äkta.

Istället för att vara trygg i vem man är så går allt ut på att passa in. Passa in i gruppen och vara gruppens ”ledare” till behag. Sådan var jag, och med en ständig rädsla att bli ensam.

Mitt eget vittnesbörd om hur mitt liv har förvandlats med Jesus har mycket med detta att göra. När Jesus fick ta platsen som den viktigaste i mitt liv så började olika processer att ta fart i mitt inre.
Mitt dåliga självförtroende som grundade sig i en felaktig självbild byttes ut mot tryggheten i att Gud är den som skapat mig och känner mig bäst, och hos Honom finner jag min ro.
Min rädsla i att bli utanför byttes ut mot en längtan och en vilja att faktiskt se mina kompisar också få möta Jesus som jag själv fått gjort. Känslan av att hela tiden fått anpassa sig till andra byttes ut mot att frimodigt och rakryggad stå upp för min tro på frälsaren, befriaren och närmsta vännen – Jesus Kristus. För han, han är min närmsta vän.

Apostlagärningarna 17:28
”I Honom är det vi lever, rör oss och är till…”

Lev nära Jesus!
//Jimmy

En kristen sköldpaddas stora dilemma

Det går inte att komma ifrån (om man nu skulle vilja det) att Gud söker människor som ger sina liv till Honom. Att älska Herren din Gud av HELA ditt hjärta, HELA din själ och HELA ditt förstånd och av HELA din kraft, säger Jesus är det största och viktigaste budet.
Den överlåtelsen till Gud får helt naturligt konsekvenser i våra liv. Den påverkar vårt sätt att se på livet och hur vi lever det. För Gud är den vi lever för.

Jesus säger:
”Ingen kan tjäna två Herrar, Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre.”
-Luk 16:13

Hur är det att vara en kristen sköldpadda? Jo, man gömmer sig för Gud, man liksom undviker att i ärlighet söka hans vilja för ens liv (att ge sig hän åt honom). Man har inte riktigt förnekat sig själv och kanske fortfarande har för stor kärlek till den här världen och dess erbjudanden.
Sköldpaddor älskar att gömma sig.

Så där sitter du i ditt skal, gömd inför Gud. Jag har levt så en period i mitt liv. Vet du vad som hände? Jo, jag själv började gömma och undanhålla Gud inför mina kompisar. Den halvan av mitt liv som ville vara kristen och älska Jesus blev något som jag i min andra halva i världen ville gömma. Jag skämdes för det.

Situationen blev en aningen jobbig. Vet du varför? Jo, för att i detta skal satt både jag och Gud gömda. Jag gömde mig för Gud, och Gud gömde jag för världen. Snacka om en inre brottningskamp.

Både Gud och jag tyckte nog att det blev en aningen trångt där inne. Inte undra på att han har stiftat det första budet av de tio: ”Du skall icke hava några andra gudar jämte mig.” Gud trivs inte med att dela första platsen med något annat i våra liv.

Något var tvunget att hända. För det går inte att tjäna två herrar.

Kom ihåg att ”Guds ögon överfar hela jorden för att hjälpa dom som med sina hjärtan ger sig hän åt Honom.”
- 2 Krönikeboken 16:9

Om du upplever denna brottningskamp i ditt liv så vill Gud leda dig ut till befrielse.

Amen //Jimmy